onsdag 25 juli 2012

För mig...

... är det här en rejäl dos Gotland! Idag firar vi 3-årig bröllopsdag så på tu man hand strosar vi runt i staden! :-)



måndag 23 juli 2012

Vinden har vänt

Äntligen börjar vi få lite sommarväder! Ett uppfriskande bad och ett härligt besök genomfördes vid 'Blå lagunen' på norra ön. Ett kalkbrott som idag är fyllt av vatten och därför lite varmare än havet. :-)




onsdag 18 juli 2012

Sommarvärme

Bortskämd med värmen i Turkiet eller rysligt kall sommar? Döm själv! Och ja, jag ska snart äta upp den grillade korven men först, tina tårna. :-)


måndag 16 juli 2012

Vy

Den här vyn innebär semester, förväntan, nattvakna barn klistrade i bilens framruta när färjan anländer till hamnen. Stora E uttrycker, å jag är lite spänd!!! Nu är vi snart påväg till vår kära öij! :-)


Pippifågel

De var ganska fula, luktade illa, lite skrämmande och det bruna kladdet runt munnen fick efter en kort stund sin förklaring och då ville jag nästan kräkas. Jag är inte känd för att vara speciellt intresserad av djur och det förändrades inte idag! Om man bortser från djuren var det iaf en mycket mysig utflykt till strutsfarmen! :-)


lördag 14 juli 2012

Härliga sommardag!

En alldeles underbart härlig dag i sommarland om än liiite för kallt för att bada (tycker iaf alla över 13 de yngre skulle kunna ligga i vattnet hela dagen ;-))
Just nu står mamman med båda fötterna på jorden medan familjen hänger i luften. Mamma nervös? Absolut! :-)


Semesta

Vi är på semesta! Det var tydligen inga problem att få frivilliga att bo i villan när vi reste bort. Konstigt med tanke på vilken vecka på året det är!? Så, vi startar semestern med att inkvarta här. Gårdagens tragedi blir än mer påtaglig men detta var bokat långt innan. Vi har det, trots allt, riktigt mysigt och bra. Stora familjen är samlad och då är vi över 20 pers. Och minstingen av alla 'syskonen', lillkillen, kommer imorgon. För oss handlar morgondagen om sommarlands alla äventyr, skoj !:-)


onsdag 11 juli 2012

Barnets tankar o döden

"Du mamma, det är en sak som jag skulle vilja fråga dig om", sa dottern till mig ikväll. "Varför ska alla människor dö, varför ska vi dö?"
Vilken fråga, vilket svar- ska jag välja. Jag valde att vara så ärlig jag kunde den här gången. Ibland har jag valt en skönare bild av döden, liksom den ljusa, fina och oskyldigt barnsliga döden, men ikväll frågade hon mig verkligen från hjärtat. Hon satt på badrumspallen med huvudet på sned och tittade på mig med sina små oskyldigt blå ögon. 
Jag förklarade varför, att man kan dö av olika orsaker som ålder, sjukdom och olyckor. 
"Men vad händer med oss när vi dött då? Vad händer med kroppen?" En del väljer att bli uppbrända medan några vill begravas med nattlinnet på i en kista. "Vad händer då, då?" Man förmultnar (hmmm, svårt ord för ett barn), man blir uppäten av maskar (ååå, hur tar jag mig ur det!?!). "Finns vi i maskens mage då? Blir masken stor som en orm om den äter upp oss?" Svårt, svårt för ett litet barn att förstå. Svårt för ett litet barn att förstå sådant som inte heller vi vuxna riktigt förstår. Jag försökte mig på att berätta om själen, att den finns på ett annat ställe och att den inte känner varken maskar eller eld. Att det är svårt att veta eftersom ingen som dött kommit tillbaka och berättat och därför vet heller inte vuxna vad som händer. "Men mina leksaker då, kommer dom att finnas kvar? Kommer någon annan att flytta in i vårat hus och kommer deras barn att leka med våra leksaker och sova i våra sängar?" Men lilla vän, inte ska vi väl dö nu! Sedan säger hon det som fick hjärtat att spricka. "Mamma, kommer du att dö före mig?" Ja, det hoppas jag verkligen för ingen mamma vill leva längre än sina barn. Det svaret gjorde henne lite ledsen. "Du får inte dö utan mig mamma, det vill jag inte!" Vi pratar vidare, hon blir lugn och avslutar samtalet med frågan; "Men om du dör då mamma, vill du brinna eller ska maskarna äta upp dig?"
Så hon hade tagit in, lyssnat och på något vis förståt det jag försökt berätta, om det jag själv inte har en aning om. Hon börjar bli lite stor, börjar få stora djupa tankar, den där lilla tjejen som just nu sover lugn i sin säng. 
Jag fick i alla fall till imorgon på mig att bestämma mig. Ja, alltså på hur jag vill göra med min kropp efter döden tagit den i besittning. Tack för det min illa vän! =)

måndag 9 juli 2012

Rätt som det regna...

...så kom det en skur! Igår befann vi oss i Vilda Simmarbyn för att heja på farfar som genomför en klassiker och alltså därför kastar sig frivilligt i älven i 17-gradigt vatten. Men i Vansbro hade man anammat simmarveckan så till den grad att man även kunde simma på gator och torg, eller var det kanske aldrig planerat så?! ;) Vi blev iaf sittandes i bilen och väntade på att skuren skulle avta...
och vi väntade...
...bytte parkeringsplats och väntade. Efter ett besök i macken för lite korvätning valde jag och en resebakis 5-åring att återvända till bilen där vi sov i en timme. Vaknade sedan av att tre blöta killar hittat varandra och stog och knackade på rutan och ville komma in. Efter lite farfar-kramar återvände vi hemåt.
Som tur var åkte vi åt rätt håll för det var väldigt poppis att åka till (eller ifrån?!) Vansbro igår! =)

Dripp dropp

Så var vi hemma igen efter en helt underbar resa i Beldibi, Turkiet. Jag kan varmt rekommendera alla att resa dit och bo på härliga Sentido Sultan, iaf om du reser med barn. Att ha all inclusive var ju bara såå bra och eftersom vi hade varmt, runt 40 grader dag och natt, så kunde barnen hämta dricka som serverades bredvid poolen hela dagarna och fick på så vis i sig den vätska som krävdes. 
Att resa själv med barnen var självklart inte helt avslappnande men jag hade bra hjälp av de andra så jag passade på att ta egna simturer när barnen roade sig med glassätning eller kortspel på land. Dessa pauser var dock inte så långa för de låg mest i blöt. =) På kvällarna, när mat skulle intas och därtill kläder bäras, kändes värmen lite mer påtaglig så efter kvällsmåltiden svalkade vi fötterna i havet och tittade på månen. Samma måne som även lyste över pappa därhemma. För visst längtade vi efter honom en hel del! 
Med facit i hand skulle jag ha lämnat barnvagnen hemma. Eftersom man har lånevagn på Arlanda och inte får behålla sin egen användes den aldrig på flygplatsen. Under veckan stod den hela tiden på hotellrummet eftersom vi bara badade och på kvällen strosade runt på hotellområdet. Däremot fick vi ha den på Antalyas flygplats och lämna ifrån oss den precis innan vi klev på planet. Ja ja, den var inte så jobbig att ha med heller men nästa gång reser jag utan...tror jag! =) Ett viktigt tillägg kan ju vara att mina barn inte är och har aldrig varit några "vagnbarn". Det innebär alltså att jag nästan aldrig använder vagnen i vardagen heller.

Fyra pooler och lika många vattenrutschkanor höll oss igång hela veckan. På kvällen lyste de härligt blå i mörkret. Vid varje pool fanns det badvakter och prover togs varje morgon för att hålla god kvalité (skönt med tanke på magsjukan som utbröt på ett hotell i Alanya pga av bajja i vattnet;)).  
 
Taurusbergen reste sig ståtligt i bakgrunden och gjorde naturen helt fantastisk. På kvällen erbjöds underhållning för stora och små på hotellets område. Mina små löss hängde med ett tag men efter dagar fyllda av bad och bad och åter bad var de ganska möra. Då var hotellrummets ac och medhavda DVD-spelaren (bästa saken i packningen efter UV-dressarna!) populärast. =)
Vi badade bara i havet en gång. Lilleman tyckte inte om vågorna och botten var fylld av stora stenar som var omöjliga att gå på vilket innebar att man var tvungen att vara simkunnig. Men det var en fröjd för ögat att det fanns där, oändligt och vackert. 

Kanske har ni förstått att vi haft det bra! Jag säger det igen, åk dit!!! Nu har jag lite ångest över regnet som faller dripp dropp här hemma, men tröstar mig med att vi iaf fick uppleva en RIKTIG sommarvecka! =)