Jag berättade för den lilla damen om mina egna erfarenheter av skiten men för att inte överdriva eller föra inställningen vidare gjorde jag klart för henne att man måste genomföra en hel del saker i livet som man egentligen tycker är tråkigt men att det kan bidra till att det roliga känns ännu roligare. (JoDaa, ibland bara kommer det! ;))
Eftersom min dotter växer upp i en by där de flesta har ett par skidtights hängande i garderoben, insåg jag i denna stund att det var dags att bryta cirkeln. Jag gav henne därför förslaget att jag kunde följa med henne och träna på sportfältet. På så vis kanske inte skolturen skulle verka allt för skrämmande.
Ikväll har jag därför, i sällskap av hela lilla familjen, följt 6-åringen hela fem varv runt stadion och hejat, hejat, hejat!
Jag förstår fortfarande inte varför längdskidor är ett måste i skolan. Varför måste inte alla spela golf på sommaren när alla måste åka längdskidor på vintern?! Ja ja, jag vet. Jag har alldeles för många år kvar på grundskolan för att börja gnälla redan nu. ;)
Min 6-åring, hon somnade iaf sliten och trött efter kvällens motion och vet ni...hon längtar tills imorgon då hon ska få åka skidor igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar